Landning...?

I söndags var det din födelsedag...

55 skulle du blivit då...

Minns du när jag var liten?
Att jag var lite extra glad på din födelsedag?
För då var det min halvårsdag...

Och jo...
Jag är glad och tacksam att jag fick uppleva min halvårsdag...även detta år...

Men glädjen är inte lika stor utan dig...

Tillbringade dagen med att gå...
Ut i vårsolen...
Länge...
Ville inte gå in igen...

Dagen passerade..
Och det kändes rätt okej...

Måndagen kom...
Gick på promenad på lunchen...
Telefonen ringde...
Fick sätta mig..
På en stol där i affären...

Farmor...

Beskedet var egentligen inte oväntat...
Likväl kändes det på nytt som en spark i magen...

Betalar...
Går tillbaka till kontoret...
Svårt att fokusera...

Tappar aptiten...

Veckan går...
Solen skiner...
Går ut och går varje lunch...
Enda sättet att rensa skallen från alla tankar...

Är det farmors tur att möta upp dig på resan nu?
Möter du henne?
Vet du när?

Tappar fotfästet igen...

Är på sprudlande humör ändå...

Eller är det ett skydd?
Ett skal för att orka?

Folk säger att jag ser så pigg och fräsch ut...
Frågar hur allt är och jag svarar "det är bra"...

Orkar inte förklara...

Tusen aktiviteter hela veckan...

Flyr in i det...

Tiden rusar fram....
Tänker på min önskan...
Var någon som sa..."var försiktig med vad du önskar...det kan slå in"...

Tror inte det...
Tror inte...

När ska jag få landa?