Änglar...

Idag när jag och tjejerna kom hem tittade finaste, varma underbara E förbi...bara sådär...

"Jag ska inte störa sa hon"...

Ingen...ingen av mina vänner kan någonsin störa...
Fina fina E!

Med sig hade hon en magnet där det stod "själar lämnar aldrig"...och en ängel i luffarslöjd med ett kristallhjärta i mitten och sen ett halsband med en Rosenkvarts (en sten formad som ett hjärta) till mig...

På en lapp stod det;

"Rosenkvarts helar känslomässig smärta och sorg samt stärker tillit och spontanitet".

Jag blev mållös...ännu mer när hon gav sin förklaring till varför jag fick dessa vackra gåvor...men den ofattbara vackra ordalydelsen bevarar jag för alltid i mitt hjärta...
För de orden är bara mina...

Änglar...de finns...
Det är jag övertygad om...

----

Mamma är det du som ger mig tecken så här?
Är det du som sänder små skyddande varma skyddsänglar som bär mig?

...Denna låten får mig att tänka på dig...
Uno Svenningssons "Farväl..."

"Var finns du nu min älskade vän?
Ditt skratt dina ögon ditt ljus.
Var finns du nu?
Sorgen skymmer min blick,
men jag kan se dig överallt där jag går.

refrain:
Farväl, älskade vän.
Farväl, kanske vi möts nån gång igen.

Var finns du nu?
Jag kan inte förstå,
att jag aldrig får se dig igen.
Men i mina minnen där finns du,
jag kan se dig så tydligt och klart.
Din kärlek fyller alla tomma rum,
när dagen är slut.