Ceremonin...

Minnesceremonin blev så vacker..
På morgonen när vi vaknade var det dimmigt...
Varm fuktig luft...
Vi åkte till kapellet i god tid så att barnen fick bekanta sig md miljön innan ceremonin startade.
Med barnen i varsin hand gick vi fram...
Klappade på kistan...

Där framme stod den...den vackraste kistan...
Omsluten av ett arrangemang av blommor i vitt, rosa och grönt...
Runt omkring låg kransar och andra arrangemang från släkt och vänner...
Ljus var tända lite överallt...

Kapellet var så ljust...så vackert...stämningsfullt...
Innan ceremonin drog igång lättade dimman...
Man kunde skymta himlen och solen letade sig in i kapellets fönster och lyste över kistan...

Vi spelade "What are words" med Chris Medina...E sjöng med och torkade mina tårar...
Vid avskedet spelade vi "Välkommen hem" av Thomas Di Leva...
Som avslutning blev det "Vindarna viskar ditt namn" med Roger Pontare...

Officianten knöt ihop låtarna...vävde in mammas livsberättelse...

Hela ceremonin blev ett ljust minne...
Att få träffa mammas vänner...
Se uppslutningen och kärleken från dem som känt mamma på ett annat sätt än vi barn...

Efteråt samlades vi och åt mat och pratade...
På kvällen hade vi grillfest till mammas ära...

Lördagen och söndagen tillbringade vi med att börja gå igenom mammas lägenhet.
Vad säger man?
Kändes som vi gjorde intrång...

Innan vi satte igång gick vi syskon där och pratade med mamma..
Sa...att "mamma...nu börjar vi plocka här...okej?"

Mycket minnen...dofter...som ryms i en liten lägenhet ändå...

Andra dagen kom moster dit också...
Vi pratade alla om att få något tecken...

"Mamma...ser och hör du oss nu"...

I samma ögonblick spelades "What are words" med Chris Medina på radion...